Fan va trött jag blir

Mäns våld mot kvinnor!

 

Den så kallade Haga-mannen i Gävle har gripits av polisen. Givetvis skall då en kvinna från Gävle intervjuas på TV i ett sådant där GodMorgon-program.

 

Kvinnan som intevjuas känner givetvis lättnad för nu kan hon röra sig friare. Under flera år har hon varit tvungen att undvika mörka prång och vägar på grund av mäns våld mot kvinnor.

 

Men det är ju fortfarande farligt att röra sig ute på kvällarna, efter klocka nio nämnde hon som gräns, på grund av mäns våld mot kvinnor.

 

Varför handlar det hela tiden om mäns våld mot kvinnor? Våldtäktsmän och män som misshandlar kvinnor måste väl ändå vara i minoritet! Eller?

 

Jag bor ensam i ett litet hus på landet. Under större delen av året bor jag ensligt. Under somaren har jag en granne. I augusti fyller jag 65 år.

På senare tid har jag reagerat på ljud utifrån mörkret om kvällarna. Ibland känner jag mig osäker. Jag börjar fråga mig om jag kanske skall flytta in till stan. Att det skulle vara säkrare att bo med grannar runt omkring mig.

 

För tjugo år sedan, medan jag fortfarande bodde i Göteborg, undvek jag att besöka en del platser i stan på kvällarna. Just för risken av att utsättas för våld.

 

Det är mycket tråkigt att den här kvinnan känner oro och inte kan röra sig fritt i samhället på de tider hon önskar.

 

Men, så har det alltid varit. Man följer eller kör en kvinna hem efter att ha varit ute tillsammans inte bara för att hångla. Det är en sed för att man vill att kvinnan skall komma hem oantastad. Ja det var så när jag var ute senast för en del år sedan.

 

En ensam man på väg hem från krogen är det vanligaste rånoffret. En ensam man i sällskap med kvinna är det förnämsta offret i provocerat våld.

Väldigt få av oss kan röra sig fritt i tid och rum. Kanske kvinnor är mest utsatta av våld från vissa män. Men de är aldrig offer för mäns våld mot kvinnor.